Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
1/4

Många Kroppsare i Sveriges mål

Uddevalla må just nu ha svårt att synas på den nationella handbollskartan, men i landslagsmålen är närvaron högst ­påtaglig. Bohusläningen har sökt svaren på varför det är så.

I det svenska herr- som damlandslaget är målvakterna från Uddevalla Mikael Appelgren och Johanna Bundsen för närvarande förbundskaptenerna Kristján Andrésson och Henrik Signells förstaval mellan stolparna.

– Visst är det fantastiskt, säger Appelgren.

Lägg därtill Sofie Börjesson, numera i Kungälv, som stått i U-landslaget de senaste åren och som nu hoppas följa i Bundsens spår.

Det kan vara en slump – eller är det något annat? Går vi tillbaka i historien kan vi finna påfallande många landslagsmålvakter med rötterna i Uddevalla och dess närområde. Se bara i faktarutan här intill. Den skäms inte för sig direkt. Men hur och varför blev det så?

Klart är att traditionen med starka målvakter började med Lasse Karlsson som värvades till Kropps under den första resan mot eliten som inleddes under 70-talet. Med Karlsson lades grunden till ett fokus på målvaktsträning. Målvakten blev genom lagets spelstil också mera delaktig genom ett defensivt försvar och kontringar.

Klubbens framgångar under åren som följde födde ett stort intresse och ungdomshandbollen förädlade nya talanger. Efterhand växte också kompetensen inom föreningen och på sikt formades något som kanske kan benämnas kultur.

Mikael Appelgren och Johanna Bundsen har en gemensam bild. Båda nämner också Mikael ”Kammen” Johansson – med en fjärdeplats i UVM 1982 som främsta merit – som en av de mera betydelsefulla personerna i målvaktsträningen under tiden i Kropps.

– Det är väl nyckeln till framgången, att ha en tradition med målvaktsträning i föreningen. Vid sidan av ”Kammen” hade jag även andra flera personer som stöttade mig med individuell träning som Lasse Karlsson och Sanjin Bahtijarevic, säger Appelgren.

Johanna Bundsen har en liknande uppfattning om klubbens stöd samt att bland andra ”Kammen” Johansson och Petter Hansson hjälpte till med goda råd innan hon som 16-åring flyttade till Sävehof.

Förre Kroppstränaren Per Johansson, som varit med och tränat båda landslagsmålvakterna, känner inte riktigt igen beskrivningen av en särskild målvaktsutbildning eller att det skulle ha funnits något som genomsyrat föreningens målvaktsarbete genom åren. Han säger att närvaron och insatser av bra ledare är viktig, men betonar mer framgångsrika målvakters betydelse som förebilder för unga talanger.

När det gäller Appelgren påpekar Per Johansson också att det inte bara rör sig om talang.

– Han har altid varit seriös och tränat som en galning, precis som Tomas Svensson och därför blivit ett fysiskt monster. Frågar du honom har han säkert haft Svensson som förebild.

Jodå, precis så är det, bekräftar Appelgren.

En annan gammal Kroppstränare, Ulf Schefvert, pekar också bland annat på unga spelares vilja att imitera sina idoler.

– Härma är bland det bästa som finns när man är ung. Finns det sedan bra ledare som kan ta hand om skolningen så kan det bli poppis att vara målvakt och så är det verkligen inte överallt.

Imiterandet är dock på både gott och ont.

– Jag vet ju hur mina pojkar stod i hallen och imiterade en Kroppsmålvakt. Fast när de började imitera vad han skrek till med- och motspelare så fick jag styra upp det lite, säger Ulf Schefvert och skrattar.

Bengt Alm, spelare och ledare i Kroppskultur under många år pekar för sin del på en annan sak.

– Betydelsen av bra årskullar, bra tränare och träningar, som 60-61:orna med Mikael Johansson, 66:orna med Patrik Liljestrand 0ch 70:orna med Niclas Gonzales. Där finns ett samband, säger han.