Drar åt samma håll. Eje Grönquist, ledare inom föreningslivet i Trollhättan, tycker att kontakten mot kommunen och det forum som finns för att diskutera frågor i fungerar förhållandevis bra. (Arkivbild).
Drar åt samma håll. Eje Grönquist, ledare inom föreningslivet i Trollhättan, tycker att kontakten mot kommunen och det forum som finns för att diskutera frågor i fungerar förhållandevis bra. (Arkivbild).

"Idrotten och kommunen samarbetar bra"

Trollhättan är ett exempel där samarbetet mellan idrotten och kommunen fungerar bra

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

I en serie artiklar lyfter vi fram idrotten och politiken på våra sportsidor. I den andra delen i serien ger företrädare för idrottslivet i Trollhättan och kommunens tjänstemän en bild av hur arbetet fungerar i den jämnstora grannstaden till Uddevalla.

Även i Trollhättan är fritids- och kulturförvaltningarna sammanslagna sedan några år tillbaka. Men här upplever företrädare för idrottslivet att kontakten med kommunen fungerar förhållandevis bra och att de beslut som tas är begripliga.

– Kommunikationen mellan kommunens tjänstemän och föreningarna fungerar på det stora hela på ett bra sätt. Vi sitter ner tillsammans några gånger per år och vi upplever att kommunen lyssnar på det vi framför, säger Eje Grönquist, engagerad inom föreningslivet i Trollhättan sedan 45 år tillbaka.

ANNONS

– Att det sedan inte alltid blir som vi önskar är ju politikerprioritering.

Idrottsföreningarna och en grupp tjänstemän på kommunen träffas ett par, tre gånger per år utöver daglig kontakt över mejl eller telefon. Tillsammans går de igenom olika frågeställningar. Fler än 30 idrottsföreningar är med på träffarna. Kommunen representeras av en grupp tjänstemän på två till fyra personer som har särskilt ansvar för idrottsliga frågor. Ibland är politikerna med.

– Vi sitter ner några timmar tillsammans per gång. De flesta av oss som är engagerade i föreningslivet upplever att det finns ett genuint intresse från de tjänstemän på kommunen som jobbar med frågor som rör idrotten och föreningslivet. Det är ett bra forum, säger Eje Grönquist.

Under träffarna informerar dels kommunen om vad som är på gång, inom såväl idrotten som kulturen. Dels kan föreningarna själva föra fram för dem viktiga frågeställningar, ofta på generell nivå som till exempel hur samarbeten mellan föreningar kan utökas och bidragssystem.

Arbetet styrs av mål- och resursplaner som politiken tar fram för ungefär fyra år i taget, en mandatperiod. Planerna kan revideras under mandatperioden.

Peter Jacobsson, chef för föreningsstöd och ansvarig för föreningsbidrag, är spindeln i nätet och en kontaktperson ut mot föreningarna. Han tog initiativ till det forum där diskussionerna i dag förs.

ANNONS

– Jag tycker personligen att det fungerar bra och det blir bättre och bättre. Vi har haft de här träffarna med föreningarna ett antal år nu och de senaste åren har det kommit fler och fler föreningar till träffarna. Senast fanns ett 30-tal föreningar representerade, både ordförande i föreningar och ledare från ungdomssektioner.

Finns det någon debatt föreningar emellan av typen varför får de och inte vi?

– Det uppkommer alltid en sådan debatt när det görs riktade satsningar till någon idrott. De senaste åren har vi satsat mycket på konstgräsplaner och då saknar föreningar som till exempel behöver inomhushallar en satsning. Gymnastiken har fått vänta i nästan åtta år på en ny hall, men nu är den på gång, säger Peter Jacobsson.

Han fortsätter.

– Det här är frågor som tas upp i vårt gemensamma forum och då kan vi från kommunens sida förklara och ge bakgrund till de satsningar och beslut som tagits. Vi brukar hitta lösningar framåt och då blir inte debatten så långvarig.

Eje Grönquist tycker att det finns en tydlighet i sättet att hantera olika frågeställningar som uppkommer.

– Vi vet vem eller vilka vi ska vända oss till. Tjänstemännen är också bra pålästa med statistik och siffror och ser vad som händer ute i landet. De kommer väl förberedda till träffarna och vi upplever att kunskapen är god.

ANNONS

För några år sedan fanns det dock en allmän uppfattning bland många föreningar i Trollhättan att det inte var lönt att gå på tjänstemännen med frågor.

– Men det har ändrats. Tjänstemännen vill ha information från oss och den kunskap vi kan bidra med. Det kan till exempel handla om att man ska bygga en ny idrottshall. Då påtalar vi sådant som att det kan vara bra med en läktare också med plats för några hundra personer, eller att det behövs ett sekretariat. På så sätt kan vi stötta tjänstemännen i deras roll gentemot politikerna, innan politikerna tar beslut. Det kan vi göra mycket tack vare de här årliga träffarna. Det förekommer också riktade träffar mellan kommunens tjänstemän och föreningar, när det rör diskussioner mot en speciell sportgren.

Eje Grönquist menar också att det är högt i tak under träffarna, även de gånger åsikterna går isär mellan föreningarna och kommunen om hur frågor hanteras.

– Det kan handla om bidragssystem som vi inte tycker fungerar som de ska, eller att nu får en idrott för mycket i förhållande till andra idrotter. Men det går alltid att föra fram sina åsikter och vi blir lyssnade på, även om vi måste vara aktiva mot både tjänstemän och politiker för att få förståelse för det samhällsansvar som vi tar ur olika perspektiv.

ANNONS

Trollhättan:

Den politiska majoritetens program klubbades igenom av fullmäktige i november. Det gäller för åren 2016 till 2019.

Inom programmet finns inget särskilt idrottspolitiskt handlingsprogram, men det innehåller i stället mål- och resursplaner för de verksamhetsområden kommunen arbetar med. Till exempel skola, sjukvård, bostadsbyggande, kultur och idrott. Mål- och resursplanerna ligger till grund för de beslut tjänstemän och politiker tar. Hur man följer mål- och resursplanerna är en mycket viktig del i planeringen. De ses över varje år i samband med att budgeten tas.

För idrotten- och föreningslivet finns till exempel följande mål uppsatta för mandatperioden:

"Satsningar på både bredd- och elitidrott ur ett rättviseperspektiv".

"Ett väl fungerande föreningsliv anses vara en mycket viktig aktör i samhällsutvecklingen och kan vara av avgörande betydelse i val av bostadsort och företagsetablering".

Föreningslivets roll nämns även ur ett folkhälsoperspektiv. Former för dialog med föreningar och organisationer ska utvecklas och stimuleras.

ANNONS