Det gnistrar om Svenska cupen. Nja, gör det verkligen det, tänker du kanske nu? Är det inte en överdrift som krönikören gör för att bygga upp något som egentligen bara har blivit aningen bättre än uselt?
Kanske är det frosten i konstgräset som lurar mig att se cupen som större än en upphottad försäsongsturnering. Kanske är det den oväntade bonusplatsen som Ljungskile fick som får mig att jubla över elitfotboll igen. Kanske är det bara abstinensen från tävlingsnerven som gör mig lyckligare än Edinson Cavani efter ett skott i mål från två meter. Oavsett är det häftigt att det är igång nu.
När jag tar bilen till Göteborg i eftermiddag för att se LSK ställa upp mot IFK Göteborg är det de skilda världarnas möte. David mot Goliat om du vill. När Ljungskile fick frågan att ta över Ängelholms cupplats, och snabbt tackade ja, åkte jag till Uddevalla arena för att prata med klubbens ansvariga.
De skilda världarna som klubbarna befinner sig i blir sällan tydligare än den kalla torsdagen på Uddevalla arena. När LSK-ordföranden Erland Holmdahl fixade kaffe kollade jag mobilen och noterade att IFK Göteborg gjort en uppdatering kring läget i A-laget. Under rubriken ”En träningsdag i solen” berättade Blåvitts hemsida om 25-30 grader varmt när truppen tränade på Ali Jebel Centre of Exellence i Dubai. Utanför fönstren till Ljungskiles klubbhus föll snön och Holmdahl hade nya skulder att jobba med samtidigt som fotbollen håller lågsäsong. Kontraster var ordet.
När domaren Robert Daradic blåser igång matchen på Bravida arena klockan 16.00 i eftermiddag så är de där förutsättningarna sekundära. Elva mot elva. 90 minuter. Allt kan hända. I fotbollen finns, till skillnad från många andra lagsporter, stora möjligheter för David att skrälla mot Goliat.
Häromdagen berättade jag med Jonathan Gustafsson som var med när FC Trollhättan fick 2–2 med mersmak mot just IFK Göteborg. Jag var själv på plats den gången och minns IFK-spelarna som surade och smällde i dörrarna på Edsborg. Lasse Vibe och hans kamrater visade dåliga vibbar och var knäckta efter den matchen.
Den senaste gången som LSK och IFK möttes i seriesammanhang var i allsvenskan 2008. Ljungskilevinst med 2–1 hemma och 0–0 på bortaplan är två andra exempel när det lilla laget rubbat det stora. Visst är Blåvitt storfavoriter i dagens cupmatch. Visst SKA det inte kunna bli något annat än en hemmaseger. Men. Det är fotboll och nästan allt kan hända. Räkna aldrig bort Ljungskile.
På andra sidan av skalan befinner sig IFK Uddevalla futsal. I kväll spelar de den första SM-semifinalen av två mot Örebro SK. Efter två silver vill IFK givetvis ha ett guld i år och jag tycker att de är favoriter till att vinna SM. Gör laget jobbet så kommer vi att få ännu en SM-final för kompisgänget. Men minns att allt kan hända, och i futsalen är det IFK Uddevalla som är Goliat.
Läs också:
