Ökat intresse för schack efter Netflixserien ”The Queen’s Gambit”

Intresset för schack i Sverige har ökat explosionsartat efter succén med Netflixserien ”The Queen’s Gambit”. Det märks inte minst bland kvinnor, men det är fortfarande en otroligt mansdominerad sport.
– Schackvärlden har inte varit tillgänglig för kvinnor. Det en miljö skapad av män, för män, säger Polina Otto, evenemangskoordinator på Svenska schackförbundet.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

Lyssna på reportaget:

Sällan har en enskild händelse betytt så mycket för en sports popularitet som höstens stora tv-serie ”The Queen’s Gambit”. Miniserien är Netflix mest sedda någonsin och handlar om en föräldralös flicka som visar sig vara ytterst lämpad för schack.

LÄS MER: Ett manligt geni utklätt till lolita

Detta har tagit en hel schackvärld med storm.

I Sverige gör klubbar, distrikt, förbund och enskilda sitt yttersta för att tillvarata det nyvunna intresset.

– De som var med redan på 1970-talet säger att intresset den senaste månaden är det största sedan Bobby Fischers VM-matcher 1972. Att det är coolt att spela schack har vi aldrig fått uppleva tidigare, säger Ingemar Falk som är pressansvarig på Svenska schackförbundet.

ANNONS

Serien grundar sig på en bok från 1983, är skriven av Walter Tevis och hade premiär på Netflix den 23 oktober. Sedan dess har antalet besökare på förbundets webbplats fördubblats. Kurserna i nybörjarschack fulltecknas och följs hela tiden av nya. Försäljning av schackbräden och litteratur ligger på rekordnivåer.

– Vad vi än lägger ut tar det slut. Det är julhandeln gånger två, säger Ari Ziegler som ihop med hustrun Nathalie driver Göteborgs enda specialbutik för schack.

Cramling: ”Kände igen mig mycket i serien”

”The Queen’s Gambits” huvudperson Beth Harmon har jämförts med Sverigeettan Pia Cramling som under 1970-talet ofta var både yngst och ensam tjej vid tävlingar.

– Jag kände igen mig mycket i serien även om jag växte upp tio år senare. Man var rätt utsatt. Serien på Netflix har verkligen gett schackfeber. Jag är bara väldigt glad över det stora intresse schacket fått. Jag hoppas att många upptäcker det, det är väldigt fascinerande, säger hon.

Svenska schackförbundet har 40 000 medlemmar, de flesta barn. 4 000 medlemmar är över 26 år. Av dem är 2 500 aktiva tävlingsspelare, men bara 89 av dem är kvinnor. Globalt är antalet kvinnliga tävlingsspelare i genomsnitt 16 procent. I Sverige är motsvarande siffra tre procent. Det ser Pia Cramling och andra som ett bekymmer.

ANNONS

– Vi har äntligen börjat inse att det är extremt få tävlingsspelare. Halva delen av samhället finns inte med. Det håller inte, säger hon.

Bland Göteborgs damspelare pekas 25-åriga Jessica Bengtsson ut som den allra främsta. Att hon efter ett kortare studieuppehåll har valt att fortsätta sin satsning är betydelsefullt för svenskt schack, menar Pia Cramling.

– Hon är i den åldern där många unga lämnar. Det hon representerar betyder väldigt mycket; att få unga kvinnor att stanna kvar. Hur bra hon kan bli beror på hur mycket hon satsar själv. Hon skulle kunna bli en självklar spelare i landslaget, säger Pia Cramling och sätter fingret på en central del i sporten.

Schack kräver tid.

Mycket tid.

Ari Ziegler har en teori kring det.

Göteborgsettan lärde sig pjäserna som femåring

– Jag har en databas med åtta miljoner partier varav 100 000 partier är riktigt bra. Jag behöver lägga fem timmar för att förstå ett enda. För att kunna göra det behöver du först ha lagt fem–sex timmar om dagen i sex år bara för att förstå, säger han.

Jessica Bengtsson kom tidigt i kontakt med schack. Redan som femåring hade hon lärt sig alla pjäser och åtta år gammal började hon tävla. Inte så konstigt då hennes mamma Siv tillhörde 70-talets kvinnliga schackpionjärer.

ANNONS

– Mina föräldrar märkte att jag älskade spel, som Memory. Jag drogs till schack på grund av min vinnarinstinkt och har en tendens att gå ”all in”, men även spelets klurighet, strategi och alla möjligheter, säger hon.

I dag är Jessica Bengtsson Göteborgs främsta kvinnliga schackspelare, har deltagit i tre olympiska spel och siktar på att bli uttagen till ett fjärde. Civilt läser hon industriell ekonomi med masters på Chalmers och är snart färdigutbildad.

– Jag har haft lite olika mål med schackspelandet. Sedan jag var liten har ett mål varit att bli bättre än pappa. Målet nu är att ta nästa kvinnliga titel. Jag tog min första vid OS för två år sedan, säger Jessica Bengtsson.

Fokus på att fler börjar spela

Jessica Bengtsson menar att ”The Queen’s Gambit” skildrar schack på ett trovärdigt sätt.

– Det tycker jag absolut. Man kunde verkligen relatera, även om jag personligen inte kom in i schacket på det sättet. Jag hade fördel av att ha föräldrar som kunde spela, säger Jessica Bengtsson.

LÄS MER: Mark hjälper eleverna att lära för liret

Nu ingår hon i den lokala tjejsatsning som Ari Ziegler driver – bland annat ihop med Jessicas mamma Siv Bengtsson, men också Nathalie Ziegler och Kajsa Nilsson.

ANNONS

– Mitt fokus nu är att få fler damer att börja spela. Det hoppas jag kunna inspirera till. Schack är en sport för alla. Alla kan spela mot vem som helst och man kan mötas över nationsgränser, säger hon.

”Inte normalt som det ser ut”

Sverigeettan berättar att saker görs för att få till en förändring, däribland elitträning för damer, ett kvinnligt schacknätverk och slopade startavgifter för tjejer vid Grand Prix-tävlingar.

– Man kan säga att det har blivit mer fokus på damschack de sista åren. Det är trevligare och mer normalt om kvinnor spelar också. Det behövs mycket mer om det ska till en förändring. Så som det ser ut är inte normalt, säger Pia Cramling.

I mars anställdes Polina Otto som eventkoordinator på Svenska schackförbundet. Ihop med Pia Cramling driver hon damträffar, Facebook-gruppen Tjejer som spelar schack och ett kvinnligt schacknätverk på sajten Lichess, där medlemmar möter varandra online utan hänsyn till rankingpoäng.

Utgångspunkten är att tillgängliggöra schack för fler.

– Som det är i dag är det en stor snedfördelning. Klubbarna har inga kvinnor, på förbundet finns nästan inga kvinnor. Det måste finnas representanter för minoritetsgrupper att relatera till. Vi behöver få till en förändring i svenskt schack, säger Polina Otto.

”Schackvärlden inte varit tillgänglig för kvinnor”

I Facebookgruppen delas nyheter, tips och pepp, på de månatliga damträffarna via zoom arrangeras temakvällar om slutspel, fällor i öppningar och spel från ”The Queen’s Gambit” och på Lichess kan man ställas mot stormästare Cramling.

ANNONS

Allt detta syftar till att välkomna fler nyfikna.

LÄS MER: För kort klänning – fick inte spela schack

– Schackvärlden har inte varit tillgänglig för kvinnor. Det en miljö skapad av män, för män. Vi behöver mångfald, både män och kvinnor. Det är bättre för alla, säger Polina Otto.

Ari Ziegler var tidigare ordförande i Svenska schackförbundet och har tankar om varför schack hittills har dominerats av män. Han beskriver schackklubbar som ganska torftiga och avskalade.

– Folk som är duktiga på schack lägger inte så stor vikt vid att det är mysigt, varmt och har en omfamnande miljö. När du kommer som kvinna till schackklubbar kan du träffa på rätt asociala typer. Därför kan man säga att det inte finns några underlättande faktorer i schackklubbar.

Han pekar på ytterligare några saker.

Spel över generationsgränser inspirerar

– Man behandlar alla lika. Om ett barn spelar dåligt kan en schackspelare säga att de var dåliga. På så vis är det en hård miljö. Vi tar emot alla i schacket, vi diskriminerar ingen, alla är välkomna, men det är inte riktigt samma kompisanda i schack. De som blir bra är extrema och kan fokusera timme efter timme. Statistiskt sett är det inte lika många kvinnor som skaffar sig sådana intressen. Därför tycker jag att man skapar könsneutrala schackklubbar och har en kö, säger Ari Ziegler.

ANNONS

Göteborgs bästa, Jessica Bengtsson, har sin teori om vad den exceptionella könsfördelningen gör för schacket och menar att det är ”lite gubbigt och nördigt”.

– Jag tror att många tar lite avstånd från det och väljer andra intressen istället. Sedan även den sociala biten. Jag tycker att man ska fortsätta satsa resurser på dam och tjejschack såsom läger och andra sociala evenemang. Man är absolut på rätt väg och det är bara att fortsätta, säger hon.

LÄS MER: Göteborgsk talang mästare i junior-SM

Höginkomsttagare köper dyra spel

Pengarna inom svenskt schack är små. Årligen omsätter Svenska schackförbundet fyra till fem miljoner kronor. Totalt finns ett tiotal yrkesspelare. De flesta spelar för att det är roligt. De allra bästa i världen, som norske världsettan Magnus Carlsen, kan tjäna 20 miljoner kronor om året. Pia Cramling är ensam svenska att försörja sig på schack.

Kanske kan det ändras framöver.

Försäljningssiffrorna av schackspel slår i höjden och Schackbutiken i Göteborg upplever en 100-procentig ökning. Inte sedan 1970-talet har det kommersiella inslaget runt schack varit starkare. Många av köparna är höginkomsttagare, berättar Ari Ziegler.

LÄS MER: Schack går framåt i svenska skolor

– I dag har vi sålt fyra spel för över 2 500 kronor styck. Vanligtvis säljer vi ett sådant i veckan. Det är många som har mycket pengar som har sett serien. De vill ha riktigt trä och handarbete på det, säger han.

ANNONS

Vilken effekt det får på medlemsantal i traditionella klubbar är för tidigt att säga eftersom allt spel under pandemin sker online.

Göteborgs schackförbund bekräftar den bilden.

”Serien har kommit som en gudagåva”

– Det finns ingen klubb som har verksamhet längre. Allt seriespel är inställt. Det är synd för vår del. Vi får hoppas att intresset håller i sig även efter pandemin, säger Christer Thörnqvist, som är ordförande.

Han berättar att förbundets stundande årsmöte endast har en större diskussionspunkt på agendan: Hur de ska suga upp intresset efter ”The Queen’s Gambit”.

– Serien har kommit som en gudagåva. Det jag ser som viktigast är att kunna erbjuda mer kvinnligt schack och att juniortjejer tränar andra juniortjejer i miljöer med bra attityder, säger han.

I tv-serien gick huvudpersonen Beth Harmon från ensam och föräldralös till hyllad och framgångsrik.

Finns den karaktären även i verkligheten?

Jessica Bengtsson funderar ett ögonblick innan hon svarar.

– Det är ingen omöjlighet. Det kan det säkert göra. Absolut.

LÄS MER: ”När jag spelade schack gav jag upp från första draget”

ANNONS