Det svenska samhället står inför stora utmaningar om våldsspiralen ska brytas. Liv och lidande är svår att omsätta i pengar, men forskning visar att tidiga insatser kan bryta utanförskap. Det kan sparar liv, lidande – och samhällets resurser.
Nationalekonomen Ingvar Nilsson har har studerat utanförskapets kostnader i över 40 år och har i en utredning från 2012 tillsammans med kollegan Eva Lundmark Nilsson kommit fram till att den totala kostnaden för en gängkriminell under 15 års tid kostar samhället nära 24 miljoner kronor.
I en artikel i Aftonbladet nyligen säger han:
– När vi ser en ung kille på glid i högstadiet kan det röra sig om en kostnad på 300 000 kronor för att få honom på banan igen, i stället för att fem år senare sätta honom i fängelse under tio år.
1 000 barn och ungdomar till gängen varje år
I artikeln hänvisas också till en rapport från Polisen, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse från september i år där en uppskattning är att omkring 1 000 barn och unga varje år ansluter sig till lokala kriminella miljöer.
Risken för att unga i Uddevalla drabbats har fått flera idrottsföreningar i Uddevalla att peka på det förebyggande arbetet som redan görs och för att inleda en dialog om hur de kan göra mer. GF Kroppskultur, IFK Uddevalla, IK Oddevold, Herrestads AIF, IK Rössö samt Uddevalla gymnastik och parkour har deltagit i de möten som gruppen hittills hållit.
Pär Noord var inte förvånad över gensvaret och tror att fler klubbar är intresserade av att hänga med och tror på kraften i att agera gemensamt.
– Det finns en gemensam syn och ett gemensamt behov att göra något. Vi har alla oavsett idrott liknande förutsättningar och utmaningar, men samma mål: Att aktivera så många barn och ungdomar som möjligt.
Varningssignalerna kring den allvarliga utvecklingen har funnits i många år. På olika nivåer och i olika sammanhang har då föreningslivets betydelse för ökad samhörighet och minskat ungdomsvåld ofta lyfts fram.
”Vi måste vara enade i den här kampen”
Uddevallaföreningarna efterfrågar en samordnad kraftsamling. De ställer sig därför till förfogande i kampen för en tryggare tillvaro i kommunen. De hoppas att politiker, förvaltningar och andra aktörer förstår och vill bidra till kraften i initiativet.
– Vi måste samverka, annars kommer vi inte framåt. Vi måste vara enade i den här kampen att ha så många barn och ungdomar som möjligt i aktivitet, säger Pär Noord.
– Det spelar ingen roll om man till exempel spelar fotboll, handboll, innebandy, simmar eller gör något annat. Det handlar om att stoppa våldet, men också om att bryta stillasittandet och skapa möjligheter för att få utlopp för energin. Då måste vi hitta sätt att kunna erbjuda det, det är den första och grundläggande förutsättningen.
”Måste ställa oss frågan vilken sida det är som ska vinna kampen”
Pär Noord pekar också på vikten av att erbjuda det som unga söker i kriminella gäng.
– Det handlar om att skapa ett attraktivt sammanhang, en gemenskap och tillhörighet. Gängen är ju också en sorts förening med liknande dragningskraft så vi måste ställa oss frågan vilken sida det är som ska vinna kampen om våra barn och ungdomar.
– På det här sättet vill vi visa att vi är samlade och att vi vill göra något. Vi hoppas att kommunen också vill och visar det, säger Pär Noord.
LÄS MER: Shpetim Salihi gick från ungdomsbuse till styrelseledamot
Anders Berntsson, ordförande IFK Uddevalla
Karl Fors, ordförande IK Rössö
Aktiva ungdomar, aktiva familjer, aktiva områden. Här gynnar föreningslivet samhället tillsammans!
Robert Jansson Stenstavold, ordförande Uddevalla gymnastik och parkour
Bengt Bäckman, ordförande IK Oddevold
Harry Gerd, ordförande Herrestads AIF
Att kunna ge alla en meningsfull fritid. Att få utveckla sig själv som individ och tillsammans i en grupp. För varje barn eller ungdom som inte får plats i föreningslivet är ett misslyckande i samhället. Detta måste vi lösa nu!”
Varningssignaler kring ungdomar i riskzonen
• Aktiva /överaktiva som barn.
• En problematisk familjesituation.
• Tidiga svårigheter av olika slag i skolan - inlärningssvårigheter och/eller sociala svårigheter.
• Tidiga sociala utstötningsmekanismer. Inte minst skolan har en roll i detta som passiv eller aktiv medverkare i utstötningsprocessen.
• Tidig asocialitet i någon form liksom dragning till olika former av gängstrukturer. Slagsmål, klotter och stölder är tidiga signaler.
• Alkohol och / eller andra droger tidigt i livet.
• Kriminella handlingar redan i tidiga tonåren.
• Våld blir tidigt ett inslag i utanförskapet.
• En allmän känsla av utanförskap och etablerad outsideridentitet innan vuxenlivets inträde.
• En accelererande kriminell process där man bygger upp ett eget våldskapital.
Ökad oro
53 procent av svenskarna mellan åldrarna 16 och 84 år uppgav i Brottsförebyggande rådets (BRÅ) senaste trygghetsundersökning att de i stor utsträckning oroar sig över brottsligheten. Det är en ökning med sju procent på ett år och är den högsta nivån som hittills uppmätts av BRÅ.
Källa: Brottsförebyggande rådet
