Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Biodlaren Lotta Fabricius Kristiansen. Arkivbild.

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Surrande husdjur poppis bland kvinnor

Det surras om bin. Intresset för biodling växer bland kvinnor och unga. Miljömedvetenhet och profilering är tydliga drivkrafter.

Just nu pågår Nordiska biodlarkongressen Apiscandia som samlar bientusiaster från Norden och Baltikum i Göteborg.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Och biodling är hett, intygar Lars Hellander, styrelseledamot i intresseorganisationen Sveriges biodlares riksförbund.

- Sedan 2008 har vi vuxit kontinuerligt. Det som är intressant är att det finns en medvetenhet om binas betydelse för livsmedelsproduktionen. Det finns ett miljömedvetande hos dem som kommer in som inte har varit så centralt förut, säger han.

Traditionellt har fler män än kvinnor sysslat med biodling, men bland de nya medlemmarna finns en större andel kvinnor. Snittåldern bland biodlarna sjunker även, vilket Lars Hellander kopplar till ett ökat intresse för miljöfrågor bland unga.

Anna Lind Lewin på Svenska Bin bekräftar bilden av ett växande intresse.

Profilering viktigt

- Det är så pass stort att det inte har funnits tilläckligt många erfarna människor som har kunnat lära ut biodling till alla som vill.

Liksom Lars Hellander tror Anna Lind Lewin att miljömedvetenheten lockar många kvinnor.

- Honungsbin är ju ett husdjur. Om vi köper svensk honung så bidrar vi till att ge biodlaren pengar så att han kan bidra till pollinering där vi bor. Jag tror att folk tycker att det är häftigt att kunna vara i den processen.

En annan trend som hon har sett är att fler och fler biodlare vill profilera sig och märka ut honungens ursprung.

- Historiskt har vi ofta hällt ihop honungen vid stora tappningsanläggningar och fått en generisk produkt. Nu går det mer emot att biodlarna vill tappa själva och visa var den kommer ifrån.

Splittrad bild

Ytterligare en trend är så kallad kakhonung där inte bara honungen, utan hela bikakan tas om hand.

Den varma sommaren fick allvarliga konsekvenser för bönderna i form av mindre skördar och nödslakt. För biodlarna var bilden mera splittrad.

- Det är otroligt olika. Det beror på när växterna blommade och vilken status bisamhällena hade då. Från stödutfodring i juli till rekordskördar i Norrbotten, säger Lars Hellander.

Nyheten om att Kemikalieinspektionen beviljat sockerbetsodlare nöddispens att använda förbjudna preparat innehållande så kallade neonikotindioder sticker i ögonen på många biodlare.

- Det är synnerligen allvarligt. Vi har kämpat länge för att få bort neonikotindioder, säger Lars Hellander och pekar på att tidigare studier visat att ämnet påverkar reproduktionen hos vilda pollinatörer negativt.