Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Bild: Jessica Gow/TT

Turistkommunerna måste få inkomster

Fritidsboende borde kunna betala en fastighetsskatt till kommunen

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Låt fritidsboende vara med och betala” säger Holger Formgren i ett medborgarförslag till Orust kommun

Ett intressant förslag som borde få politiker runt om i landet att fundera över då principen har bäring på flera kommuner, inte minst små kommuner som idag har svårt att klara ekonomin för sin kärnverksamhet. Sannolikt kommer det att bli än svårare i framtiden med en åldrande befolkning och den demografiska utvecklingen. Förslaget berör ju inte bara kustkommuner med många sommarfastigheter utan även flera inlands- och fjällkommuner med fritidsboende för vintersport och friluftsverksamhet. Liksom i Orust fall där dryga tredjedelen av fastighetsbeståndet ägs av personer skrivna i annan kommun finns säkert liknande förhållanden i andra kommuner. Den avgift kommunen får in från alla fastighetsägare är fastighetsavgiften, idag max knappa åtta tusen per fastighet och år.

Kan detta vara rätt sett i ett ekonomiskt fördelningsperspektiv? Knappast sett till den synergieffekt fastboendet ger fritidsboendet. Fritidsboendet ”får en gratis” allmän boendestruktur med affärer, idrottsanläggningar, vårdcentraler, återvinningscentraler, transportmöjligheter och för Orust del färjeförbindelser med mera. Faciliteter som de fastboende måste investera i och driva via kommunalskatten och hålla uppe med sitt årliga boende. Heller icke att förglömma det mervärde denna åretruntboendestruktur tillför fritidsfastigheten, en faktor som kanske kan jämföras med momsskattens tillkomst i början av 60-talet. Man kanske kunde kalla denna skatt för en extra ”kommunal servis- och mervärdesavgift”? Kanske baseras på en procent av taxeringsvärdet av fastigheten? Ett snittaxeringsvärde på en till två miljoner skulle då innebära en human avgift och ge kommunen en extra inkomstkälla på cirka tio till tjugo tusen per år och fastighet. För Orust kommun med cirka 5 000 fritidsfastigheter skulle detta ge en skatteintäkt på 50 till 100 miljoner per år, vilket motsvarar en skattesänkning på flera kronor till fromma för såväl fast- som fritidsboende.

Eftersom Orust kan sägas vara en ”typkommun i landet” med ekonomisk boendeobalans mellan en fastboendemedborgare och en fritidsboendemedborgare borde alla partier enas om att ta till sig Formgrens medborgarförslag och driva frågan till det nu så politiskt välbekanta begreppet ”in i kaklet”! Kommunalrådet har ju lovat att börja lyssna på medborgarna så varför inte låta detta förslag vara en god början?

Gunnar Persson