Vad säger politikerna om småsjukhusen?

Att småsjukhusen i regionen ska drivas privat är nödvändigt, menar politikerna. Se enkäten här.

ANNONS
|

Nödvändigt ont eller en bra lösning – beroende på partitillhörighet finns det viss skillnad i svaren när Bohusläningen ringer runt till regionpolitikerna, men andemeningen är densamma – för att rädda kvar småsjukhusen i Lysekil, Strömstad och Dalsland fanns det inget alternativ än att lyfta driften av dessa från NU-sjukvården.

Den privata aktören Praktikertjänst AB tar över den 12 januari nästa år, och avtalet sträcker sig sedan fram till den 31 oktober 2019.

Socialdemokraterna har kritiserats, både utifrån och internt, för beslutet att upphandla specialistsjukvården i Lysekil, Strömstad och Bäckefors. Partiet har dock klargjort att det inte rör sig om en försäljning av sjukhusen och deras verksamheter utan om att säkerställa bemanningen på mottagningarna.

ANNONS

Men det innebär inte att det saknas frågetecken.

Vad föranledde politikernas beslut att från början ta bort avdelning efter avdelning på småsjukhusen? Har det gjorts någon konsekvensanalys?

Det undrar till exempel Anna-Lisa Dahlén i Södra Fjäll i Dals Långed. Hon har sökt med ljus och lykta efter konsekvensanalyser, både ekonomiska och sådana som visar hur invånarna påverkas psykosocialt, av att Dalslands sjukhus monterats ned.

– Ingen har kunnat visa upp någon som helst utredning av vilken effekt beslut om ändringar i sjukvården får för patienter och personal, säger hon.

Bohusläningen har läst hennes mejlkonversation med toppolitiker, tjänstemän och ansvariga i NU-sjukvården och regionen, och konstaterat avsaknaden av svar på konsekvensutredningar.

Anna-Lisa Dahlén tvangs själv in i livet som patient efter en svår sjukdom. När politikerna stängde hennes vårdavdelning på Dalslands sjukhus, väcktes ett intresse för sjukvårdens omstrukturering.

– Som medborgare ville jag veta mer om hur makten tänker. Vad bygger den sina beslut på när den, som jag menar, menligt försämrar tillgång på vård för dalslänningarna? Hur motiverar man att slakta ett helt sjukhus?

Hennes frågor har också indirekt kommit att gälla småsjukhusen i Strömstad och Lysekil. Några konkreta svar har hon dock inte fått av NU-sjukvårdens ordförande Carina Åström (S), regionrådet Gert-Inge Andersson (S) eller av politikerna i Dalslands sjukvårdsnämnd.

ANNONS

– Klart man blir besviken av att ingen har velat bekräfta att det inte finns några konsekvensutredningar, när jag begärt detta.

Att det inte finns någon övergripande utredning beror enligt Håkan Sundberg, hälso- och sjukvårdschef i Uddevalla, på en utdragen process som inte varit sammanhängande.

– Att avdelningar har försvunnit från sjukhusen är någonting som har skett i olika steg under flera år, säger han.

Däremot gjordes en behovsanalys inför upphandlingen av specialistsjukvården. Denna visade att efterfrågan på vård i dessa områden var större än vad invånarna kunde erbjudas.

– Invånarna konsumerade mer vård än de kunde få på de här sjukhusen vilket gjorde att de fick åka runt mycket till andra ställen. Resultatet av den här upphandlingen blir att de får större tillgång till vård på sitt eget sjukhus, säger Håkan Sundberg, som känner optimism kring framtiden.

– Vi tror att det kommer fungera bra när Praktikertjänst tar över. Det är en etablerad vårdgivare som har mycket erfarenhet av specialistsjukvård i landet.

Med det är inte bara patienterna som ifrågasätter regionens agerande. Nils Gustavii har arbetat som läkare vid Dalslands sjukhus i 30 år och gjort sig känd som en motståndare till nedmonteringen av sjukhuset i Bäckefors.

Han anser sig kunna bevisa, att specialistsjukvården i glesbygden fungerat väl och är billig jämfört med när det mesta samlas på två sjukhus – Uddevalla och Näl.

ANNONS

– Under hösten 2013 visade hälso- och sjukvårdsnämnderna ett överskott med 8,5 miljoner i sin delårsrapport. Men klappjakten på funktioner i lokalsjukhusen fortsätter och hur ska man tolka det på annat sätt än att agendan är att stänga dem. Helt klart är att man vill flytta vårdpengar till de stora sjukhusen, säger Gustavii, och fortsätter:

– Regionen har inte lyssnat på dem som kan sjukvård, utan, som det verkar, hellre trott på felaktiga IT-rapporter från tjänstemän.

Hälso- och sjukvårdschefen Håkan Sundberg svarar:

– Nämnderna har en rad olika avtal med exempelvis privata vårdgivare. Ett överskott kan härleda från att något av avtalen inte gått som förväntat. Om nämnderna sedan redovisar ett överskott lägger man detta till deras eget kapital som kan användas till att täcka upp ett framtida underskott, säger han.

Läs också: Oro för nattjour på Dalslands sjukhus

ANNONS