Jag är en man i 80-årsåldern som går regelbundet till tandläkaren och har nog lagt omkring 15 000 kronor varje år. Nu krävs dock större ingrepp eftersom jag har drabbats av tandlossning. Jag vet att implantat eller bryggor kostar mycket pengar, så jag sa att om det kostar runt 50 000 kronor eller mer har jag inte råd.
Då upplyste min tandläkare mig om att en ny tandvårdsreform träder i kraft efter årsskiftet, vilket innebär att jag bara behöver betala 10 procent av kostnaden. Då tänkte jag att det inte spelar någon roll vad det kostar – jag betalar ju bara 10 procent. Kostar det 50 000 kronor betalar jag alltså bara 5 000.
Undersökningar ingår dock inte, fick jag veta. Trots att man är en fattig pensionär kan man tycka att en undersökning borde vara värd kostnaden, så att man vet vad som ska göras.
Men vad jag bedrog mig. Först fick jag träffa en specialist, därefter en tandhygienist och sedan ytterligare en som skrapade runt varje tand – det kändes och var kostsamt. Sedan var det tandhygienisten igen, där jag fick lära mig att rengöra mellan tänderna. Därefter var det dags för specialisten, som gjorde samma sak igen och skrapade runt varje tandhals. Det var både smärtsamt och dyrt.
Nu ska jag till en tandhygienist igen, och sedan till en ny specialist som ska avgöra vad som bör göras. Jag ska även dra ut två tänder innan dess. Jag undrar: när får jag egentligen min brygga eller mitt implantat? Det återstår flera smärtsamma och kostsamma besök innan dess.
Tar man igen på gungorna vad man förlorat på karusellen?
Jag blir bekymrad över vad detta kommer att kosta innan tandvårdsreformen träder i kraft – och om jag ens har råd att fortsätta.
Besviken gubbe
