Kommunrevisorn Tomas Amlöv (KD) i Uddevalla har hoppat av sitt uppdrag med buller och bång. ”Jag tar konsekvensen av att jag inte kan stå bakom revisionen”, säger han till Bohusläningen. Redan förra året var han väldigt kritisk mot att revisionen inte hade upptäckt att en tjänsteperson på kommunen hade svindlat bort en miljon kronor. De felaktiga utbetalningarna kan vara toppen på ett isberg menade han då.
Revisionens ordförande Christian Persson (S) menar att Amlöf kommer med "svepande rallarsvingar” som inte tillhör en seriös revisionsprocess. Amlöf menar å andra sidan att man undviker att använda det skarpaste vapnet, att inte rekommendera ansvarsfrihet för ansvariga politiker.
Kommunrevisionen i Uddevalla har bland annat kritiserat majoritetens vindkraftskampanj som skulle få kosta 450 000 kronor och som senare fick underkänt, men det leder knappast till nekad ansvarsfrihet och avsättande av några politiker. Amlöf må vara besviken, men det krävs betydligt allvarligare saker för att politiker ska nekas ansvarsfrihet och riskera att avsättas. Bara för att revisorerna kommit fram till att politiker inte ska beviljas ansvarsfrihet, innebär inte det att kommunfullmäktige automatiskt beslutar så, än mindre beslutar att någon måste avgå.
Låt oss titta på några fall där det varit nära eller då personer verkligen fått lämna sina uppdrag efter revisionskritik.
Efter att Uddevallahem svindlades på 30 miljoner kronor fick vd:n avgå, men styrelsen fick fortsatt förtroende av fullmäktige. Skandalen med Arena Vänersborg, som blev 100 miljoner kronor dyrare än beräknat, ledde till att hela den ansvariga nämnden fick avgå år 2010. Ett annat skandalbygge var Henåns skola där alla golv fick bytas ut. Orust kommun gick 40 miljoner sämre än budget och år 2015 fick den föregående mandatperiodens kommunstyrelsepolitiker inte ansvarsfrihet. Samma år fick Peter Johansson (KD) och Per Krokström (M) i Färgelanda kommun inte ansvarsfrihet efter att ha köpt ett bolag utan kommunfullmäktiges godkännande. Kommunalrådet Åsa Karlsson (S) klarade en omröstning i Munkedals kommunfullmäktige då oppositionen ville avsätta henne år 2016. Kommunen hade då gått med 16 miljoner i underskott. Efter att socialnämnden i Lysekil i många år haft en dålig ekonomi rekommenderade inte revisorerna ansvarsfrihet år 2019, men politikerna klarade omröstningen i fullmäktige.
Dessa axplock ur den lokala politiska historien visar tydligt att det krävs uppenbara lagbrott, långvariga och konsekventa misslyckanden med att hålla budgetar eller katastrofalt genomförda projekt som blir tekniska och ekonomiska misslyckanden för att revisorerna ska föreslå nekad ansvarsfrihet. En och annan enstaka miljon eller några hundratusentals kronor räcker i de här sammanhangen inte långt. Sedan visar det sig också att en majoritet i kommunfullmäktige många gånger inte följer revisorernas rekommendationer.
Poängen med revisionen är inte främst att vara en avgångsmaskin. Snarare handlar det om att leta upp och påpeka brister i redovisning, styrning och ledning av kommunen som borde rättas till. Det är i allmänhet bättre att ansvariga gör om och gör rätt, än bara avgår. Exemplen ovan visar att det sällan är så att stora fel kan kopplas till enskilda personer (men det händer) utan att det är system och strukturer som inte fungerar. Då är det där som åtgärderna behöver sättas in.
LÄS MER:Kommunrevisor hoppar av – riktar rasande kritik: ”En illusion av revisionsarbete”
LÄS MER:Kritiken: Granskningen inte tillräckligt djupgående
LÄS MER:Fortsatt kritik efter underkända kampanjen mot havsbaserad vindkraft
