På Bokmässan i Göteborg får jag syn på Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström. Han sitter i ett hörn på golvet som en skolpojke och skriver på sin dator. Upptagen, engagerad. Jag går fram till honom och byter några ord. Året före fick jag en intervju med honom på samma mässa. Då var han ny på jobbet och entusiastisk över allt han ville göra.
Det var Lotta Edholm (L) i sin dåvarande roll som utbildningsminister, som anställde honom med det tydliga uppdraget att ”starta om” myndigheten. Skolverket skulle tillbaka till grunderna och Skolverket skulle förändras.
Med ”grunderna” avsågs ”läsa, räkna, skriva”. Formuleringen av uppdraget mottogs av många som en förolämpning och en kränkning av lärares integritet. Som om de inte sysslat med just detta?
Digitala nationella prov blev ett fiasko
Jag vill inte störa Joakim Malmström där han sitter med sin dator på golvet. Jag förstår att han har mycket att göra. Regeringens uppdrag har formligen haglat över Skolverket, som är den myndighet som fått flest uppdrag från Tidö-regeringen.
Allt har inte gått bra. Nyligen havererade sjösättningen av ett digitalt, nationellt prov. Belastningen blev helt enkelt för stor och systemet kraschade. Nu arbetar Skolverket med att göra om det.
Från och med 2028 ska ett nytt betygssystem implementeras, vilket kommer att kräva stora resurser för att utbilda lärare och skapa nya styrdokument. Samtidigt pågår ett arbete med nya läro- och kursplaner, vilket har orsakat strider mellan expertgruppen från läroplansutredningen och Skolverkets anlitade forskare. Expertgruppen tycker inte att deras arbete tas tillvara och att Skolverket nu vantolkar regeringens uppdrag. Skolverket framhärdar med att ”de har kompetens”. Det verkar råda ett ställningskrig mellan olika pedagogiska skolor.
Joakim Malmström avgick från posten
Så kom i dagarna det överraskande beskedet att Joakim Malmström slutar som generaldirektör, endast efter två år på posten. Han berättar i flera intervjuer att arbetsbelastningen varit hård: ”Det är ett dygnet runt-arbete”. Arbetet har varit så tufft att han drabbats av ”inre blödningar”.
Det har uppenbarligen varit en tuff miljö att jobba där.
Joakim Malmström noterar att något som förvånat honom är att skoldebatten också varit så tuff. ”Debatten blir ofta snabbt polariserad, debattklimatet skruvas upp”.
Om något kan bli kaotiskt så är det att skapa en helt ny myndighet
Så är det verkligen. Det påverkar inte minst lärare och skolledare inom friskolan som ständigt känner sig ifrågasatta av myter om att de sätter glädjebetyg och att de flesta skulle sakna lärarbehörighet. Skolfrågan är ett ideologiskt slagträ.
Joakim Malmström konstaterar vidare i Altinget: ”Jag tror att Skolverket mår bra av att ha en chef som har mer erfarenhet av skolväsendet”.
Därför är det fel att lägga ned Skolverket
Uppgiften att leda Skolverket kan förefalla gigantisk. Sedan 2014 har antal anställda fördubblats. Det verkar som om deras uppgifter bara växer och växer – i samma takt med klagomålen mot dem.
Det har till och med gått så långt att Svenska Dagbladet kräver att myndigheten läggs ner. Men det är en befängd idé. Det behövs kanske mer än någonsin en myndighet som kan samordna och vägleda insatserna inom det väldiga skolområdet. Om något kan bli kaotiskt så är det att skapa en helt ny myndighet mitt i allt arbete.
Om Skolverket får ro med en ny generaldirektör återstår att se. Medarbetarna får tacka Joakim Malmström för hårt arbete i väntan på nästa utnämning. För en utomstående betraktare har de snabbt slitit ner en duktig person. Han har kanske rätt i att det krävs någon från skolvärlden. Överväg då någon från en friskola – där finns det duktiga personer, hårt prövade, som är vana vid att det blåser runt öronen.
