KRÖNIKA • Det har varit mössa på och magert på kontot länge för många nu. Det har varit en sorts lång fasta. De flesta i Sverige håller inte på fasteseder, med undantag för semlorna innan fastan. Men när det gäller utgifter är fastan verklig för nästan alla.
Sverige har drabbats av kriser förr. Några exempel: 70-talets oljekris, 90-talets bankkollaps. IT bubblan som sprack. Industrikrisen 2008-09 som slog ut Saab Automobile och hotade Volvo. Vi minns alla pandemi stoppet.
Det var tider av oro för många. Men ingen av de kriserna har drabbat löntagare och pensionärer lika hårt som de senast årens inflation och höga räntor.
Alla är dock inte drabbade. Jag är ordförande för tre stiftelser på Handels vid Göteborgs Universitet. Varje stiftelse ska finansiera en professur. Startkapital 122 miljoner kronor. Under åren har vi betalat 33,5 miljoner.
Man kunde tro att vi skulle ha kvar lite över 100 miljoner. Faktum är att de nu har nästan 223 miljoner. Bara sedan november har kapitalet ökat med 18,7 mnkr kr. Denna tid har Bibeln fått rätt. Åt den som har ska varda givet, (Matteus 25:29). Om någon undrar, nej styrelsen har inga arvoden.
Till och med regeringens finanspolitiska råd, påtalade nyligen i en debattartikel att klyftorna i förmögenhet ökat dramatiskt i Sverige. Löneskillnaderna har växt. Den stora orsaken är dock att de som haft mycket kapital fått ännu mer. Rådet rekommenderar sänkt skatt på arbete och höjd skatt på kapital. Vi har inte heller någon förmögenhetsskatt i Sverige som de har i USA.
Att tjäna på kapital har varit lätt, att leva på lön och pension har blivit svårare. Och sänks inte räntorna snart och rejält kan svårt, bli värre. Förra veckan inflationssiffror, 2,5 procent bör berett vägen
Under ett par år byggdes det rejält i Uddevalla. Det var i centrum, på söder och Sundstrand. Men nu är det stopp. Bygglov kan inte nyttjas, tomter står tomma. Byggandet i Sverige har minskat med 30 procent. Byggkrisen sprider sig snabbt till andra sektorer, leverantörer och butiker. Handeln är hotad. Svensk ekonomi, företag och hushåll behöver lägre räntor.
För mycket och för lite skämmer allt. Under många år var räntan osunt låg. Då lönade det sig inte att spara men att låna. Orsaken var för låg inflation. Då bidrog löntagarna till att pressa ned genom ”återhållsamma” avtal. Reallönerna kunde trots det stiga genom noll i inflation. Det som växte ännu snabbare var dock tillgångar i aktier och fastigheter.
Nu hotar varsel och arbetslöshet för många löntagare. A-kassan ger ingen stor trygghet. Det sägs att den ska ge 80 procent av lönen. Men taket för 80 procent är, 33 000 kr. Det ger 26 400 kr. Regeringen vill höja till 34 000 kr. Det är bra, men medellönen i Sverige är 38 300 kr, för kvinnor 36 200. Många får då långt mindre än 80 procent. Taket borde höjas. Det kan sedan vara rimligt att trappa av en högre a-kassa, men att göra det redan efter 100 dagar är för snabbt.
Riksbanken kan och bör göra sitt. Regering och riksdag borde också ta sitt ansvar för att få fart på andra delar av ekonomin än den militära, Bofors och SAAB. Att investera i miljö och klimatomställning är också ett försvar. Sverige behöver massiva investeringar för säkrare el. Alla inser att järnväg och vägar är eftersatta under decennier. Här i väst är det närmast pinsamt med både Bohusbanan och E:6 ur funktion.
Sveriges statsskuld är bland de lägsta i Europa. En uppmaning till regering och riksdag är därför lämplig och för att alludera, en känd och kär visa. Du ska inte tro det blir ”sommar” om inte nån sätter fart.
