Fler traineeprogram i offentlig sektor, samt riktade insatser för att hjälpa nyexaminerade att få sitt första kvalificerade jobb är exempel på åtgärder mot arbetslösheten bland nyutexaminerade akademiker som Socialdemokraterna, S-studenter och Saco föreslår i en debattartikel i Expressen (13/4).
Problembilden är tydlig. Allt fler unga akademiker står utan jobb efter studierna, och många tjänar efter examen mindre än de fick ut från CSN under studietiden. Att utbilda sig till arkitekt, jurist eller datavetare brukade vara ett säkert kort, men så är det inte längre. Det riskerar att urholka tilliten till högre utbildning, varnar debattörerna.
Det sista stämmer sannolikt, men frågan är om det bara är ett problem att varna för. Om tilliten i fråga handlar om en kvarlevande tro om att högskoleutbildning är en idiotsäker väg till arbete, kanske det är bra att den får sig en törn. För när det blivit allt vanligare att inneha en universitetsexamen, har dess värde som konkurrensfördel i rekryteringsprocessen sjunkit.
Samtidigt finns det många, mer praktiska yrken, där det skriks efter kompetens
Att vissa yrken uppfattas som säkra kort har motiverat många att söka dessa utbildningar vilket lett till att fler examinerats än vad det finns tjänster ute i samhället, vilket förstås ökar konkurrensen om de platser som finns. Det är ett faktum som är svårt att rå på med några traineetjänster.
Samtidigt finns det många, mer praktiska yrken, där det skriks efter kompetens. Universiteten är naturligtvis fortsatt viktiga, där odlas kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden och där underhålls bildning och forskning. Men det finns all anledning att fundera på antalet studieplatser på grundnivå på vissa utbildningar, och skäl för blivande studenter att överväga vad de verkligen vill göra. Om drömmen om en juristexamen handlar mer om tron att det garanterar säkra framtidsutsikter än en faktisk vilja att praktisera juridik, är det kanske dags att tänka om.
