Pressfriheten i världen är under stark press. Reportrar utan gränsers (RSF) pressfrihetsindex visar att den globala pressfriheten har noterat en bottennivå sedan mätningarna började för 25 år sedan. Aldrig sedan Berlinmurens fall har situationen för fria medier varit så dålig.
I över hälften av världens länder betecknas situationen för pressfriheten som ”svår” eller ”mycket svår”. Andelen människor som lever i länder med ”god” pressfrihet har minskat från 20 procent till mindre än en procent.
RSF:s pressfrihetsindex är en sammanvägning av många olika faktorer, inte bara graden av formell yttrandefrihet. Hoten mot fri journalistik kan komma från många håll. I många länder pågår väpnad konflikt och journalister dödas vid krigsfronter. I Sydamerika är kriminella narkotikakarteller ett dödligt hot.
Diktaturer och autokratier använder ofta mer subtila medel mot fria medier. I Ungern har Viktor Orbán medvetet manipulerat annonsmarknaden för att gynna de medier som ägs av hans vänner. I både Ungern och Polen har public service-kanaler omvandlats till propagandamaskiner för regeringen. Orbáns vänner Robert Fico i Slovakien och Andrej Babiš i Tjeckien utmålar fria medier som deras motståndare och underminerar ett fritt offentligt samtalsklimat.
I botten på listan återfinns de gamla vanliga länderna. Eritrea, där Dawit Isaak suttit inspärrad i 25 år, är fortfarande en av världens hårdaste diktaturer. Där hittar vi också Ryssland, Nordkorea, Kina och Iran.
Niger har rasat i rankingen efter statskuppen år 2023 då militären började liera sig med Ryssland. En annan koppling till Ryssland har Georgien där den ryssvänliga regeringen har genomfört en våldsam repression under förra året då över 600 övergrepp mot journalister dokumenterades.
RSF noterar att under förra året försämrades läget mest när det gäller juridiken. I över 60 procent av världens länder har rättsläget försämrats. Allt fler journalister åtalas med hjälp av terrorlagar, säkerhetslagstiftning och vaga brott som ”desinformation” eller ”förolämpning av staten”. Ett exempel på det sistnämnda är Turkiet som dömde den svenske journalisten Joakim Medin för förolämpning av president Erdoğan.
Den trenden är extra allvarligt. Autokratiska styren vill gärna ha en offentlig kuliss där folket lägger sina röster i kontrollerade val och där man gärna pekar på att det finns många olika tv-kanaler och tidningar som verkar i landet.
Årets rapport är verkligen dyster läsning
Men när regeringar verkligen stiftar lagar som tar bort pressfrihet, yttrandefrihet och rätten till offentlig information visar det att man inte längre bryr sig om att upprätthålla en fasad. Då är målet uppenbart: samling av makten till ett parti, militären eller en stark ledare.
Årets rapport är verkligen dyster läsning. Syrien är det land där pressfriheten har ökat mest, men det är i från den absoluta bottennivån där landet befann sig under Bashar Al-Assads regim.
Rapporten visar också tydligt att fria medier behövs mer än någonsin. Anledningen till att informationsfriheten och yttrandefriheten stryps är att de friheterna är allvarliga hot mot militärjuntor, kriminella gäng och diktatorer. Fria medier är en av demokratins fundament och därför blir de också motarbetade i allt för många länder som utvecklas i fel riktning.
När du betalar för din tidningsprenumeration får du inte bara nyheter, du upprätthåller också demokratin och en upplyst offentlig debatt. Tack för ditt stöd för det fria ordet.
