Ukraina är utsatt för rysk aggression. Ukraina har rätt att försvara sig. Ukraina ska inte tvingas hjälpa sin angripare med något. Det borde vara så enkelt, men så är det inte. Ukrainas europeiska partnerländer skriver nämligen under på de två första påståendena, men inte på det sista.
Fram till nyligen flödade rysk naturgas och olja till Europa genom ledningar över Ukraina. Gasavtalet tecknades 2019. Vid den tiden hade Ryssland sedan länge ockuperat Krim och delar av östra Ukraina. Omvärlden införde sanktioner mot Moskva.
Men EU ville hålla fast vid energibanden till Ryssland och det gällde inte bara Moskvaallierade länder som Ungern. Det tongivande Tyskland såg den ryska gasen som en viktig del av sin energiförsörjning. Dessa band skulle inte bara behållas utan stärkas.
Och trots att EU som helhet gjorde en helomvändning efter den fullskaliga invasionen 2022 och minskade köpen av rysk energi, så tvingade unionen ukrainarna att hedra transitavtalet för gas tills det löpte ut 2024. Slovakien och Ungern krävde fortsatta leveranser efter det året och hotade med motåtgärder men fick ge sig.
Nu är det dags igen och denna gång gäller det olja. Även detta avtal för transit av rysk olja över land ingicks 2019 men var tänkt att gälla i tio år, inte fem som för gasen. Striderna har dock återkommande orsakat avbrott och 27 januari träffades en oljepumpstation i västra Ukraina av en rysk långdistansdrönare. Leveranserna ligger nere.
Slovakien och Ungern har placerat ansvaret på Ukraina. Ukrainarna kan reparera ledningen men låter bli, säger Ungerns regering. Den ungerska regeringen har lagt in veto mot EU:s redan överenskomna budgetstöd till Ukraina liksom mot ett nytt sanktionspaket gentemot Ryssland.
En principuppgörelse om budgetpengar ingicks i december. Enligt den ska EU ta upp gemensamma lån på 90 miljarder euro och betala ut dem till Ukraina under två år. Ungern, Slovakien och Tjeckien står utanför lånegarantierna, samtidigt som de inte hindrar de övriga 24 medlemsländerna att göra det de vill.
Om Orbán förlorar valet löses flera problem för Ukraina och för det europeiska samarbetet
Det var då. Nu är det stopp i röret och Ungern håller parlamentsval den 12 april. Regeringspartiet Fidesz ligger under i opinionsmätningarna och premiärminister Viktor Orbán är desperat. Oljestoppet blottar hans destruktiva ekonomiska relation med Ryssland – 90 procent av Ungerns olja kommer därifrån. Men konflikten med Ukraina har även blivit en bärande del av Fidesz valkampanj.
Om Orbán förlorar valet löses flera problem för Ukraina och för det europeiska samarbetet. Men oavsett hur det går där gäller det för omvärlden att inte tappa bort sig i ordkriget om oljeledningen. För här finns tydliga regler och politiska principer.
Ungern hänvisar till associeringsavtalet mellan EU och Ukraina som säger att parterna ska främja transitering av energi över det egna territoriet. Så är det, men det gäller inte villkorslöst. I artikel 276, punkt 3, sägs att en part, i det fallet Ukraina, inte ska hållas ansvarigt om ett avbrott orsakas av tredje land – nu Ryssland.
Och vid sidan av juridiken kan man vägledas av rätt så grundläggande demokratisk anständighet. Hur kan rättänkande europeiska politiker kräva att Ukraina hjälper de ryska mördarna tjäna pengar?
