Bondpojken som blev akademiker

Kommer man från en bondekultur är steget till universitetet inte självklart. Denna resa har dock professor Anders Gustavsson gjort. I sin nya bok beskriver han vägen från Tegneby till professurerna – och vägen tillbaka.

ANNONS
|

Anders Gustavsson föddes på gården Hogen i Tegneby 1940 till en familj som ville att han skulle ta över gården. Anders hade dock andra drömmar. Trots motståndet hemifrån började han studera på universitetet i Lund.

– Jag hade inga förebilder. Men jag tror att jag har fått mitt läsintresse från min mormors pappa. Många på den sidan av släkten var intellektuella, det fanns många läkare och präster bland dem.

Akademikerkulturen i Lund med sina koder och seder var något annat än det han hade med sig hemifrån. De studenter vars föräldrar var akademiker hade på många sätt försprång. Samtidigt ser Anders fördelar med att komma till universitetet med den bakgrund han har.

ANNONS

– Även om det var svårt för mig att inte ha något stöd hemifrån var det också svårt för dem som hade för mycket press hemifrån. Alla från akademikerfamiljerna hade inte läggning för att studera. Jag var åtminstone där frivilligt.

Eftersom Anders ofta låg steget före fick han ofta hjälpa sina kurskamrater, vilket han inte hade något emot. Detta hjälpte också till att leda honom in på forskarspåret. 1972 disputerade han på en avhandling om Kyrktagningsseden i Sverige.

– Jag tycker fortfarande det är roligt att undervisa. Vid pensionsåldern brukar man som forskare fortsätta skriva men sluta med föreläsningarna. Jag tycker det är en konstig regel. Förra året hade jag en fältkurs i Oslo. Och så är jag opponent på doktorsavhandlingar.

Även om han hade sökt sig bort från hemmiljöns bondekultur var han tidigt intresserad av denna som forskningsobjekt. Bondelivet i Bohuslän var relativt outforskat innan Anders Gustavsson började studera det. Somliga kolleger tyckte att han var bakåtsträvande som ville studera Bohusläns bondekulturer, vilket han upplevde som tufft. Snart blev dock nya tjänster lediga. Mellan 1987 och 1997 var han professor i etnologi vid Uppsala universitet. Därefter blev han professor i kulturhistoria 1997.

Trots forskartjänster på olika håll har gården Tegneby Hogen förblivit hans hem. På övervåningen i huset från 1800-talet får han ro att skriva. Anders nyaste bok heter Bondekultur i möte med akademikerkulturer i Sverige och Norge - en personlig pendling mellan skilda världar. I denna utgår han från sina egna erfarenheter av bondelivet i uppväxtmiljön och av olika forskartjänster han har haft. Boken är skriven för den kulturintresserade allmänheten men är även akademisk skrift.

ANNONS

– Det är en autoetnografi som jag har skrivit utifrån retroreflexivt forskningssätt. Det betyder att jag utgår från sig själv i mina iakttagelser av forskningsobjektet. Jag är skolad i kunskapstraditionen som ser kunskapen som objektivt fastställbar men i den här boken går jag mer mot den nya synen på kunskap som subjektiv. Jag hoppas och tror att boken är intressant för alla som är intresserade av Bohuslän.

ANNONS