Han är utbildad arkeolog vid Stockholms Universitet och har skrivit ett flertal historiska böcker, bland annat om hällristningarna i Tanum och Brastad. Nu pekar Mikael Jägerbrand ut vad han anser är flera missar i tv-dokumentären “Historien om Sverige”, SVT:s enorma satsning där man på tio timmar skildrar 15 000 år – med hjälp av över 300 experter.
Brastad ligger inte i Västergötland
Arkeologen har nu tittat på de två första avsnitten som skildrar sten-, brons-, och järnåldern. En stor del av programmet om stenåldern tillägnas den så kallade ”Österödskvinnan”. Hennes kvarlevor är Sveriges äldsta nästan komplett bevarade skelett. Det är omkring 10 000 år gammalt och funnet i en skalbank i Österöd, några mil norr om Lysekil. Som Bohusläningen nyligen skrev om pekade SVT ut fel fyndplats för stenålderskvinnans kvarlevor, vilket Mikael Jägerbrand tipsade tidningen om.
Österödskvinnan dog inte långt bort från Brastad, Mikael Jägerbrands hemort. Sveriges Radio var först ut med att rapportera att orten i andra avsnittet pekas ut som Västergötland, då dess unika hällristning föreställande kampscener tas upp.
– Jag är rätt van vid att folk blandar ihop länet Västra Götaland med landskapet Västergötland. De borde nog haft lite mer fantasi när de slog ihop länen, säger brastadbon Mikael Jägerbrand.
En av seriens producenter Patrick Bratt skriver till Bohusläningen att det är ett tryckfel som nu har rättats till.
Österödskvinnan jagar – men i fel skog
Nu berättar Mikael Jägerbrand att Österödskvinnan också ses jaga i en skog vid kusten i första avsnittet. Dessvärre helt fel typ av skog. Det är en stor miss att filma scener från tidiga stenåldern i en granskog, anser han.
– I ett land där det bara har funnits människor i cirka 13 000 år är det en bedrift att göra en miss på runt 8 000 till 9 000 år.
I ett land där det bara har funnits människor i cirka 13 000 år är det en bedrift att göra en miss på runt 8 000 till 9 000 år.
Arkeologen menar att det var för varmt i södra Sverige under den här tiden för granskog. Tallarna började dyka upp först 2 500 år efter Österödskvinnans död. Granen syntes inte förrän drygt 8 000 år efter hennes levnadstid, påpekar han.
– På bronsåldern var det som i södra Frankrike. På stenåldern var det ännu varmare. Det fanns bara lövträd. Ute vid kusten fanns det förmodligen inga träd alls. Min bild av Bohuslän för 10 000 år sedan är bara kala klippor.
Patrick Bratt menar att produktionen så långt det är möjligt och ekonomiskt rimligt har försökt att få miljöer och andra detaljer rätt. Men att det inte går i alla lägen.
”När det gäller rekonstruktionen då Österödskvinnan jagar så vet vi att det inte fanns granskog på hennes tid. Fokus var på att visa att hon jagade och hur det kan ha gått till. Tyvärr hade vi inte möjlighet att ta oss till en skog utan granar för just den scenen”, skriver han i ett mejl till Bohusläningen.
Bronsåldersmän med skägg – inte vanligt
När serien sedan byter tidsepok i andra avsnittet och kommer in på bronsåldern visas flera skådespelare med skägg. Det är bara det att människor generellt inte hade skägg på den här tiden, säger Mikael Jägerbrand som har forskat om ämnet på Stockholms Universitet.
Det har inte funnits skägg vare sig på de kroppar man hittat eller på hällristningar, menar han.
– Det är därför jag gillar vikingatiden. För att de hade skägg. Det är ingen som vet varför de inte hade det på bronsåldern. Bland annat på Nationalmuseet i Köpenhamn finns montrar med bevarade kroppar från bronsåldersgravar. De är renrakade.
Det är därför jag gillar vikingatiden. För att de hade skägg. Det är ingen som vet varför de inte hade det på bronsåldern.
SVT visar till och med en bild på ett av de vanligaste fynden i bronsålderns gravar – en rakkniv, påpekar han.
”Man har funnit något som man tolkar som rakknivar i väldigt rika mäns gravar från bronsåldern men det betyder inte att alla rakade sig”, skriver Patrick Bratt.
Ifrågasätter båtarna på bronsåldern
Arkeologen menar också att programmet får det att framstå som att det fanns väldigt många svenska båtar som åkte till Europa för att köpa brons och ull. Mikael Jägerbrand poängterar att det inte finns några som helst bevis för att båtarna skulle ha existerat – de har aldrig hittats i Sverige eller i Norden.
Undersökningar visar att koppar i flera skandinaviska bronsåldersfynd kommer från Cypern och Spanien, vilket skulle vara ett tecken på att människorna gjorde långväga handel med båtar, konstateras det i programmet.
– Antagligen har de åkt utomlands på båtar, men vi vet inte, säger Mikael Jägerbrand.
Tillräckliga bevis är inte heller de många hällristningar runt om i Sverige som visar dessa båtar, menar han.
– Det finns de som tror att skeppen på hällristningarna är kanoter eller slädar.
Tills det första fyndet görs så måste man förutsätta att det i stället var de andra européerna som tog båten och åkte hit, anser Mikael Jägerbrand.
Patrick Bratt påpekar att Johan Ling och Kristian Kristiansen medverkar i programmet. Han menar att de är de största auktoriteterna på bronsåldern i Norden, och har skrivit många artiklar om båtfärderna.
”Båtarna återfinns också på hällristningar”, skriver han i mejlet till Bohusläningen.
Massakern i Sandby – kanske inte så mörk som den verkar
Slutligen nämner Mikael Jägerbrand räden i Sandby som ett exempel. Omkring år 500 dödades flera hundra personer i Sandby fornborg på Öland. I SVT:s tv-serie skildras massakern som en mörk natträd. Men i själva verket ägde den med största sannolikhet rum när det var ljust, säger han till Bohusläningen.
– Lammen de har grävt upp på platsen föds samma tid varje år. De kan se hur gamla de var. De är slaktade på sommaren. Då är det ljust.
Det finns väl ändå mörka timmar under sommaren?
– Jo, men de döda hade ramlat över elden. I så fall eldar man hela natten på sommaren, men det tror jag inte. Dessutom hittades en halväten sill som de höll på att äta. Jag tror att det är kväll eller morgon.
Syftet med scenen är att skildra brutaliteten och osäkerheten under den här tiden
Producenten Patrick Bratt skriver att produktionen lutar sig mot arkeologerna som har gjort utgrävningarna i Sandby. De menar att överfallet förmodligen skedde när invånarna låg och sov.
”Om det var mörkt eller inte vet vi inte, och har inte tagit höjd för det i rekonstruktionen. Men som sagt vi kan tyvärr inte göra rätt i alla detaljer alltid. Syftet med scenen är att skildra brutaliteten och osäkerheten under den här tiden”, skriver han till Bohusläningen.
Vikingatiden – favoritepoken: ”Fler skriftliga källor”
Om Mikael Jägerbrand själv får välja läser han helst om vikingatiden.
– De var ute och härjade en del. Det finns också fler skriftliga källor. På stenåldern och bronsåldern är det mer flum.
Du menar kvalificerade gissningar?
– Ja, exakt.
Än så länge har arkeologen bara sett de två första avsnitten, men inte det tredje om favoritepoken vikingatiden.
– Jag hittade så många fel i de två första avsnitten att jag inte orkade se det tredje. Jag kommer bara bli irriterad över deras slarv.
Vad tänker du om serien som helhet? Fungerar den som folkbildning trots möjliga missar i detaljerna?
– Jag vet inte. Än så länge har jag bara gnällt och inte funderat på hur den skulle kunna vara bättre.
