En första reaktion inför denna nyhet är klart jubel och lättnad efter alla dystra nyheter om åtstramningar och stängda gränser och arbetslöshet. Vi kan förlita oss på tekniska lösningar; maten kommer att räcka åt alla; vi kan distribuera mat till länder som är mer utsatta för klimatförändringar; vi får mer utrymme här för upplevelsekultur och möten; förbättrade kommunikationer och kulturutbyte; större likriktning med de urbana miljöerna där allt kan fås snabbare och bekvämare – och bäst av allt, detta ska ske med hållbarhet och kretsloppstänkande som förtecken på högsta nivå.
Så vaknar eftertanken med sin berömda ”kranka blekhet”.
Projektet ska tydligen klubbas igenom raskt och redan nästa år ska man vara i gång med förberedelser, planering av de stora anläggningarna för att en snar produktion ska kunna starta och bli lönsam med de stora investeringarna.
LÄS MER:Mycket att lösa innan satsning på laxodling kan göras i Sotenäs
Hur blir livet och tillvaron för oss invånare här i ett av landets mest besökta områden med det högsta naturskyddsvärdet? Sedan många år tillbaka levs lantlivet här i en rytm anpassat till semester och turism – den hektiska, dynamiska sommaren med många krav, upplevelser och möten och anpassning till de mer urbanas behov och önskningar och vintersäsongen då allt saktar in och det finns mer tid för det nära, omsorg och eftertanke. En nackdel för de unga och barnfamiljer är sämre kommunikationer och utbud av kultur och tjänster som medför stress.
Men så klart behövs det jobb och omställning till mer lokal produktion av mat och förädling av produkter och annat för att unga och barnfamiljer ska klara den turistfria säsongen och vilja bo kvar och verka i bygden. Många goda idéer är i sin linda och det behövs stöd av investeringar och möjlig tillgång till bostäder och odlingsbar mark. Med regleringar och arrendeavtal kan kanske lösningar hittas som gynnar småföretagarkollektiv eller liknande som kunde berika bygden med fokus på de bevarade unika värdena av natur, historia och kultur – både gynna turism och invånare.
Kunde man inte starta med en mer ödmjuk experimentverksamhet av rimliga mått?
Om laxprojektet får klartecken för start kommer utan tvivel en industrialiseringsprocess ta sin början av en oanad omfattning. Alla delar av matindustrin måste byggas samtidigt och även logistiken för transporter dem emellan och export. De smala vindlande vägarna längs fjorddalarnas sluttningar kommer att fyllas av byggtransporter dag och natt under lång tid, behöva breddas och förbättras. Redan i dag är det på många sträckor livsfarligt och svårt att få plats för cyklister och gående. Så tillkommer uppförande av bostäder, skola och institutioner för ett fungerande större samhälle.
Jag frågar mig om värdet av denna snabba och stora matproduktion av en enda vara kan vara värd förödelsen av de ekosystemtjänster som går förlorade i hårdgörandet av så enormt stora delar av kulturlandskapet som skyddats i miljöbalken. Vi vet ju nu alla vad mångfald och artminskning betyder, minskning av den livgivande matjorden och vi har sett resultaten av tidigare storsatsningar på förökning av djur med antibiotikaresistens och pandemier som följd dessutom.
LÄS MER:Miljardsatsning på lax präglas av brådska och hemligheter
Eftertanken löper vidare – kunde man inte starta med en mer ödmjuk experimentverksamhet av rimliga mått som utnyttjar feedback och hela tiden anpassas till vad omgivningen kan växa in i och anamma i detta känsliga naturskyddade landskap?
Det var ju längesen människan tog sig friheten att själv skapa liv och föröka men i dag tycks friheten verka totalt utan ansvar. Även om jag kan tänka att flertalet av jordens invånare i framtiden kommer att leva som veganer kommer nog inte övertygelsen om det moraliskt felaktiga i att äta djur i dag kunna påverka och förta entusiasmen för det ”stora” i det här projektet.
Man talar om högvattennivåer i framtiden även här – men att tacka ja till detta projekt verkar vara att ta sig vatten över huvudet i förtid!
Frågan är ändå: Ska lilla Sotenäs kommun verkligen buga och ta emot detta erbjudande om investering i laxprojektet?
Kerstin Holmer
landskapsarkitekt
LÄS MER:Laxarna kräver sitt kapital